|
Från SINGÖ och FOGDÖ förr |
|||||||
|
|
|
|
|
||||
|
|
|||||||
|
Erik Ersson byggde huset på bilden ca 1850 av timmerstommar från 2 äldre
hus. Hälften av det ena finns kvar på Ellan på gården på höger sida strax före
vändplan för bussen ((Ellan 2:30). Erik Ersson var far, farfar och
farfarsfar till från vänster på kortet Abraham Ersson med hustru
Anna Carin Olsdotter, Anders Petter Abrahamsson med hustru Hilda f. Eriksson och Oscar
Abrahamsson på bilden från AbramErs i Boda 1921. |
|||||||
|
Innehåll på denna sida: Singös historia Referat ur Singö Hembygdsförenings historia Singö-Anna vackrast på ön? Anna Carin med kniven som trollspö? Skatter 1873 Hållhästar Singö 1840 Dödbok för Singö 1850-1899 Mosse-Fridolf Postföringsolyckan 1867 Regler för sikfisket 1841 Stormar på Singö Sockenstämma 1819 Singöbron Singöbron 50 år 2005 Vykort Fogdös äldsta hemman Forn- och byggnadsminnen Historiska kartor från Västerboda på Singö Nyheter från Singö 2006 av Yngve Andersson med innehåll: Häxprocesserna i Sverige Vem var egentligen Erik Noraeus? 1600-talets (med våra ögon) grymma lagar. Nådde häxpaniken Häverö (-Väddö) skeppslag? Sodomi och tidelagsbrott Äktenskapsbrott Kämpaandan på Singö. Sundskrogen vid Singsundet Nyheter från Singö 2005 av Yngve Andersson med innehåll: Ett foto av Fredrik Stark från 1921 Äldsta foto med stark singöanknytning? Katastrofer nu och förr i tiden Har Singö drabbats av katastrofer? Missväxtåret 1844 och nödåret 1845 Krigen 1808-1809 års krig Per Väströms brev till domkapitlet 1809 Sågarbrötet och Olof Sågare i Tranvik Nyheter från Singö 2007 av Yngve Andersson med innehåll: Namnprojektet Varför behövdes laga skifte? Allmänt om laga skiftets genomförande Kritisk granskning av laga skiftet i några Singö-byar Laga skiftet på Fogdö 1862-67 Laga skiftet i Boda 1866-70 Laga skiftet i Backby-Tranvik 1853-80 Lars Sundin var präst i Singö församling 1954-1979 Ryskt invasionshot mot Roslagen 1808 Albert Engström i Singö-Fogdöarkipelagen Tröskvandringen på Mattsgården Min barndoms Ellan Ärkebiskopsvisition på Singö 1789 Nyheter från Singö 2008 av Yngve Andersson med innehåll: Om Singö skola och hembygdsgården MassMass i Backbyn som blev Singö hembygdsgård Gamla ord Säljakt med harpun i Singö socken år 1919 Mattsgårdens framtid Lars Sundin, präst på Singö Nyheter från Singö 2009 av Yngve Andersson med innehåll: - Ärkebiskop Spegels visitation i Häverö år 1712 - Två singöbönder på väg till Domkapitlet i Uppsala - Kunglig Maj:t inrättade 1735 en komministertjänst på Singö - Tävlan om att få predika och leda församlingen på Singö - Ärkebiskopens besök 1789 - Djävulen i Myrbytorpet - Ärkebiskopens återkomst 1793 Sockenkrönika 1951 av Per Raab |
|||||||
|
Yngve Andersson i Boda har forskat i Singös historia och gjort en intressant och välskriven publikation som heter "Singö Mattsgården" som kan läsas här via ett register. Länsmuséets "Singö kyrka och socken"
innehåller både lite historia och en beskrivning av Singös topografi. |
|||||||
|
|
|
|
|
||||
|
Referat ur Singö Hembygdsförenings historia Hembygdsföreningen
bildades 1947. |
|||||||
|
|
|
|
|
||||
|
vackrast på ön?
|
|
||||||
|
|
|
|
|
||||
|
|
|||||||
|
1873 värderades skattemässigt 1 kubikfot råg till 2
RD 67 öre och 1 kubikfot strömming till 4 RD 74 öre dvs knappt dubbelt så
mycket. Ett brevfrimärke kostade 10 öre. I dag kostar 1 kubikfot (27 liter)
råg 18 kr och 1 kubikfot strömming 1000 kr och ett frimärke 5 kr. Vad
har hänt? Börja forska i
jordebok från 1871. |
|||||||
|
|
|
|
|
||||
|
|
Innan det fanns buss och taxi ordnade samhället
skjutsmöjlighet |
||||||
|
|
|
|
|
||||
|
Vill du köpa hela Singö
inklusive Fogdö och Medholma för 48 825 riksdaler? |
|||||||
|
|
|
|
|
||||
|
514 personer dog på
Singö under senare halvan av 1800-talet.
|
|||||||
|
Singös egen speleman Mosse-Fridolf (1914-1981) byggde både instrument och
båtar. Läs om honom i "Singö Mattsgården" av Yngve Andersson nedan. .Ytterligare nedtecknat finns på Vispeppars hemsida. |
när Mosse-Fridolf spelar.
|
||||||
|
Sedan 1600-talet sköttes den båtburna postföringen över Ålands hav av erfarna fiskarbönder på Väddö men 1821 tog staten över och ofta oerfarna kronobåtsmän från inlandet fick ta över. Detta ledde till att olyckstillbuden ökade. Läs om vad som hände i
hårt väder vintern
1867.
|
|||||||
|
24 oktober 1841 bestämde
bönderna i Söderby och Norrvreta vid ett möte i prästgården hur de skulle
dela upp sikfisket så rättvist som möjligt. |
|||||||
|
|
|||||||
|
I början av jan 2005 drog stormen Gudrun över södra Sverige och orsakade enorma skador på skogen i Småland. Singö var i utkanten men fick ändå rekordhögt vatten. Den 9 jan var vattenståndet 100 cm över normalvattenstånd och de flesta bryggor låg under vatten. Stormen Per drabbade trakten 13-14 jan 2007 med västlig kuling och 10-20 cm högre vattenstånd än det värsta i mannaminne från 1969 och ca 30 cm högre än det var vid Gudrunstormen. Men det har stormat förr. Vintern 1994-5 uppmättes orkanvindar med 42 sekundmeter på Singö och i början av 1930-talet drog en storm över ön med omfattande trädfällning som följd. Av det stormfällda virket uppfördes på 30-talet bl a Singös längsta byggnad ladan på Abramersgården i Boda. Det sägs att de flesta bönderna på ön hade körningar med häst eftersom en stor del av Hargskogen blåst ner. Länk till en tabell med stormar och orkaner som drabbat Singö Fogdö under 1900-talet. Yngve Andersson har forskat i litteraturen och
hittat vittnesbörd om en katastrofal storm som härjade 1820. I
artikeln skrivs också
om sjöfarten vid denna tid. |
|||||||
|
Vid sockenstämman beslutades i stort och smått. Sålunda diskuterades strömmingsfisket i sockenstämman 1819 som hölls efter gudstjänstens slut när man ända var samlad. Fogden ville ha mer men stämman var helt överens om att man fiskat överallt där det går så mer strömming kunde nog fogden inte få. Vid sockenstämman 10
mars 1833 drogs gränsen mellan ett gott och ett hårt hjärta vid trettiotvå
skillingar banco. Singöborna såg sig som bättre lottade och bestämde hjälpa
den svältdrabbade befolkningen "uti fäderneslandets norra
landskaper".
|
|||||||
|
Bron under byggnad i början på 1950-talet. Den 16 nov 1955 kl 1300 klipptes bandet och den nya Singöbron öppnades. |
|||||||
|
Gamla vykort från ger länkar till Singös historia. Tyvärr saknas ofta text så att personer, byggnader etc namnges. Det är något att jobba på. Lennart Thor har
publicerat ett antal vykort från Singö i gamla tider. |
|||||||
|
1541 fanns endast ett hemman på Fogdö men 1567 hade det delats till tre. Läs mer om detta.
|
|||||||
|
Forn- och byggnadsminnen I oktober 2006 fanns 17 forn- och byggnadsminnen på Singö Fogdö antecknade hos riksantikvarien. Av dessa är flera skyddade genom riks- och länsintresse.
|
|||||||
|
Var bodde man på 1600-talet i Västerboda på Singö och hur många bönder fanns det då? |
|||||||
|
Yngve Andersson i Boda på Singö gör en serie "Nyheter från Singö" med olika teman från sin hembygdsforskning. Dessa distribueras till samtliga medlemmar i Singö Hembygdsförening tillsammans med kallelse till årstämma. Innehåll 2006 var "Häxor, trolldom och synd" samt en kommentar till Singöbrons 50-årsjubileum "Kämpaandan på Singö" och dessutom något om Sundskrogen på Fogdö. |
|||||||
|
Nyheter från Singö 2005 Yngve Andersson från "Törsp-agen" i Boda
|
|||||||
|
Nyheter från Singö 2007 "Sara Granström yttrade: "Åkern är för sur och liten, skiftet på Tranviksholmen kasseras" samt för öfrigt sådana uttryck som ej gerna böra i protokollet intagas." I Backby-Tranvik tog processen hela 27 år!
|
|||||||
|
|||||||
|
Ryskt invasionshot mot Roslagen av Yngve Andersson År 1808 dvs för 200 år sedan mobiliserades Grisslehamns Skärgårdsbataljon
för att möta ett ryskt invasionshot.
Sammanlagt
antecknades 669 man och 102 gevär – mer än en sjättedel av socknarnas totala
befolkning. 11 maj 2008 publicerade Yngve Andersson från Boda på Singö en
minnesartikel i Upsala Nya Tidning. |
|||||||
|
av Yngve Andersson I början på 1900-talet besökte Albert Engström Singö kyrka
som kulturobservatör |
|||||||
|
Tröskvandringen på Mattsgården Vad är en tröskvandring? |
|||||||
|
av Linnéa Häggroth f. Abrahamsson En mycket fin och innehållsrik berättelse om en dag och
ett år på en Singögård för bara ett par generationer sedan. Den ger exempel
på gammal kunskap som håller på att glömmas bort. Hur många av oss som
rycker lekströmming på våren vet att den bästa strömmingen enligt gammal
kunskap fås på hösten? Se klippet från Linnéa Häggroths berättelse nedan.
|
|||||||
|
|
|||||||
|
Läs om projektet som upptecknade gamla lokala ord och uttryck, om säljakt med harpun i början på 1900-talet och lite om Mattsgårdens historia med anledning av att det var 50 år sedan gårdens siste ägare MassMassMass dog. Läs också om Singö skola som startade för160 år för sedan. Vad är det som ratas: "Härsklaner e
oetliga. Dom brukar vi kasta tebaks."? |
|||||||
|
Ärkebiskopen besökte Singö 2009. Två ärkebiskopsvisitationer är kända
från 1700-talet. 1712 uttryckte skärgårdsborna sin starka önskan att få en
egen präst. Vid den andra visitationen 1789 hade Singö varit egen församling
och socken i drygt 50 år. Den mödosamma vägen från dröm till verklighet och
åren med många olösta konflikter är ämnet för de första dryga sex sidorna.
Ärkebiskopen Uno von Troil besökte Singö en hel dag till skärgårdsbornas
stora glädje. Protokollet finns bevarat. Fyra år senare återvände
ärkebiskopen oväntat till Häverö . Djävulen härjade i ett prästgårdstorp. En
ung flicka avslöjades som en skicklig illusionist. Hur hade prästerskapet
ställt sig, hur skulle förtroendet återställas bekymrade ärkebiskopen |
|||||||
|
Komministern Per RAAB publicerade 1951 en läsvärd beskrivning av natur
och kultur på Singö i mitten på 1900-talet. |
|||||||